kaktuuus

Jo...jag saknar att vara frisk! Fri från halsont, onaturligtrötthet, yrsel & snuva. Jag saknar att snöra på mig löparskona, sätta i bra musik i örat från ipoden & sticka ut i skogen. Jag saknar att först börja småjogga till lite lagom fartfylld musik, att känna vinden i mitt hår & glädjen som sprider sig i kroppen. Jag saknar att höja tempot, genom att förlänga löpsteget och med en enorm kraft ta mig framåt längs skogsstigarna. Springa över stockar & stenar. Jag saknar att stå och ladda, springa på stället, inför en rejäl, brant uppförsbacka för att sedan ge järnet och springa allt jag kan för att nå toppen, även hur tungt det än känns så SKA jag dit! Jag saknar att slå på en lugnare låt, småjogga den sista biten hem, för att sedan slänga min trötta, svettiga kropp på gräsmattan. Jag saknar att känna hur svetten rinner nedför pannan & riktigt höra & känna hur hög pulsen är. Jag saknar att bara ligga där & stirra upp i himlen till Chris Knight´s "A train not running". Jag saknar att stretcha mina trötta muskler efteråt. Jag saknar att hoppa in i en varm dusch & sedan efter det sätta på mig mjukisbyxor, stor, bekväm t-shirt & raggsockor. Jag saknar att sedan sätta mig i soffan, ihopkurad med en kopp rykande hett te. Jag saknar att känna lyckan efter en härligt, fantastiskt LÖPTUR!

Det är det jag saknar allra mest i världen nu. Förutom Anders.

Snälla, snälla - låt mig bli frisk nu! Jag vill tillbaka till mig!